Cipralex

Jag är så trött på att gripa efter halmstrån och försöka bygga en höbal.
Så det var det här det blev.
De goda förutsättningarna uppslukade av de dåliga.
Ett stort hål som suger ner all vilja, alla önskningar, alla talanger, all motivation.
Lämnar kvar minnet av dem som en jagande blåslampa som bränner nya hål.
Jag skulle vilja sparka allt åt helvete. Jag skulle kunna försöka. Jag har försökt.
Men det går inte att sparka bort ett hål.
Tar man i för hårt faller man bara i.
Tar man inte i för hårt så händer inget alls.
Man måste fylla hålet. Och för att kunna fylla hålet måste man se de goda förutsättningarna igen,
och för att kunna se dem måste man blunda för det stora hålet.
Och för att kunna blunda för det stora hålet måste man få hjälp.
Inifrån.
För det som kommer utifrån finns bara när det går att ta på.
Och hjälpen inifrån måste planteras in.