Jag har ju gett upp alla mina beroenden. Den delen av mig har jag verkligen lyckats utplåna, för jag behöver den inte. Jag behöver inte tillföra nånting regelbundet för att trivas. Inget rosenrosa, inget drömskt eller glittrigt, inget uppiggande, inget lugnande. Jag har ju mig. Så jag är inte så lättlockad. Jag trillar inte dit på det glittriga. Varför är det så viktigt att det ska glittra? Jag såg förbi det glittriga och fokuserade på det gedigna, men lika förbannat måste det glittra tills det bländar mig. Det känns inte äkta! Jag vill ha stål, möjligtvis trä, med guldinlägg, men inte strass! Är du inte stål? Ens trä?
Jag blir inte beroende då. Jag föräter mig istället, för jag vet så mycket bättre.
Jag ville vaggas in i det...
/S
fredag, november 23, 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
i´m so proud over you.
luv u!
Skicka en kommentar