Öh jaha

Läste faktiskt just Alex och Calle Schulman's bloggar (för första gången vill jag tillägga), samt ett par andra bloggar som
Malin (http://wiidiiwoe-malin.blogspot.com) rekommenderar, och insåg att min inte är så mycket att hänga i julgranen alla gånger. Andra människor skriver ju faktiskt saker, som är lite roliga. Jag lägger alldeles för ofta upp kryptiska citat på två rader och sen är det slut.
Det är så här att citaten har jättemycket substans - för MIG - och jag förväntar mig att det ska förmedlas genom skärmen på ett mystiskt sätt.
Men det gör det inte va...

JAHA då ska jag tänka på det till nästa gång.
Att det jag menar ska framgå.

T.ex. så vill inlägget "Älskade Sofia" förmedla att jag, i och med insikten att det verkligen inte fungerar att gå och hoppas (om än omedvetet och högst förnekat) att någon ska komma och ta ens hand och säga: "allt blir bra, luta dig mot mig här, jag fixar, jag älskar dig mest av allt på hela jorden, du behöver aldrig mer vara orolig för något", för då blir man så ledsen när någon tar en i handen - Men varken lovar eller infriar allt det där...
...tog mig själv i handen. Och tittade mig i ögonen. Och visste att jag inte behövde oroa mig mer för jag ska fixa allt, och jag älskar mig mest på hela jorden.
Och jag kommer alltid stå upp för mig själv, jag kommer alltid göra det jag själv vill och njuta av varje sekund, jag kommer alltid vara vacker och jävligt klok, jag kommer alltid finnas där för andra, jag kommer aldrig vara ensam.
Och så lyssnade jag på raden All the love that I need is in your eyes och tillägnade den mig själv.
Och det var asskönt.
DET är självutveckling.

//Sofia